Idag kändes livet riktigt appissigt. Ibland gör det ju det. Bråkig, grinig, rastlös och allmänt deppig kom jag från vikariatet på fritids (hur härligt är det inte att arbeta med barn!? ungefär så härligt att jag vill byta karriär. thats how.). Nu har jag ätit pannkakor, traskat genom lund i regn och pussats så livet känns ett uns enklare än tidigare. Och imrn är jag tillbaka på noll där jag återigen sitter med näsan i datorn och skriverskriverskriver diverse ansökningar.

 

Ska ta tag i träning, äta rätt och sånt nu när jag har "all tid i världen" som rasmus så snyggt uttryckte det. Tycker inte så mycket om all tid i världen, trivs bra med lagom upptagen.

 

Tycker något borde dyka upp snart. Eller så är jag inte mogen än, mogen nog att ta mig ut i vuxenlivet och livet vet mer än jag så det håller mig kvar i en safe environment där jag får gro tills jag spirar. Hejhå.